Från språkförbistring till språkförbättring

Vi pratade med Stefan Särnholm Ericsson och Lena Thornéus. Stefan är utvecklingsledare på RUC, regionalt utvecklingscentrum vid Linnéuniversitetet i Växjö. Lena är adjunkt i svenska som andraspråk på Högskolan i Borås, men var tidigare lärare för studiehandledare i modersmål vid Yrkeshögskolan Campus Mölndal.

Ett bra nätverk med ett långt namn

RUC är kanalen mellan universitetet och omvärlden, som myndigheter och skolor, säger Stefan Särnholm Ericsson:
– Vi verkar exempelvis för mötesplatser för dem som delar intressen runt ett kunskapsområde och hjälper dem att dela med sig. Det kan exempelvis vara skolor som frågar efter forskares kunskaper, eller forskare som frågar efter skolor med olika arbetssätt.

RUC på Linnéuniversitetet täcker flera regioner. Tillsammans med en kollega leder Stefan ett nätverk för samordnande av arbetet med nyanlända elever i de regionerna:
– Vi arbetar med ett 20-tal kommuner och har träffar sex gånger per år, och vi har även haft inbjudna föreläsare. Det är Skolverket som är huvudman för nätverket med det långa och lite krångliga namnet: Nätverk med fokus på systematiskt kvalitetsarbete och nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska.

Nätverksträffar med aktuella teman som knyter an till forskning

På en nätverksträff använde de Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet– med fokus naturvetenskap berättar Stefan Särnholm Ericsson:
– Vi bjöd dem att läsa och ta del av översikten innan träffen, och att notera vad de tyckte var extra intressant och som de ville prata vidare om med kollegor. På träffen lyssnade de också på ett föredrag om translanguaging. Kunskapen förvaltar deltagarna själva.

RUC följer med i vad som händer i forskningen, och planerar för det fortsatta arbetet med att integrera forskningen i skolans arbete säger Stefan:
– Temat för utbildningskonferensen Växjökonferensen år 2022 är ett samhälle i förändring och att utbilda i framtiden. Då planerar vi att hämta inspiration i Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap. Och i nätverket kommer vi att beställa Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg, eftersom nätverket nu även ska vara för vuxenutbildning.

Leta inte efter metoden med stort M

Forskningssammanställningar innehåller bra kunskaper för lärare framhåller Stefan Särnholm Ericsson:
– Det är klart att det faktum att Skolforskningsinstitutets översikter är så tillgängliga påverkar vår möjlighet att använda dem. Men de är viktiga källor till kunskaper, framtagna på ett systematiskt sätt, och de håller hög kvalitet. Jag vill gärna lyfta deras systematiska angreppssätt, att en översikt är bred och inte bara innehåller en metod utan ett brett spektrum av perspektiv och metoder.

Lärare måste hitta många angreppssätt som gynnar många olika typer av elever fortsätter Stefan engagerat:
– Forskningssammanställningarna tar upp olika arbetssätt. Det är bra, så att läsarna inte fastnar i att leta efter metoden med stort M utan i stället får syn på komplexiteten, och kan pröva sig fram på ett undersökande sätt i sin undervisning.

Bra inspiration som lockar till nya arbetssätt

Att arbeta med Skolforskningsinstitutets systematiska översikter har fungerat bra tycker Stefan Särnholm Ericsson:
– Jag är nöjd. Översikterna kan ge kunskap och inspiration. Jag kommer att fortsätta att arbeta med dem och avser att läsa exempelvis både Feedback i skrivundervisningen och Läsförståelse och undervisning om lässtrategier.

Det är viktigt att översikterna är systematiska och bygger på aktuell forskning menar Stefan, och vill gärna lyfta just det att de är förståelsebaserade och tar upp stora komplexa frågor, samt att de ger läsarna hjälp att avgränsa och hitta fokus. När Stefan själv läser en översikt skumläser han först på ett översiktligt plan:
– Det motsvarar snabbspolning kan man kanske säga. Sedan dyker jag ner i sådant som är intressant för min målgrupp, men också i sådant som jag blir nyfiken på. Ofta läser jag sammanfattning, diskussion och resultat, i den ordningen. Det är viktigt med litteratur som står på en vetenskaplig grund – och att använda översikterna för att inspireras, reflektera över innehållet och kanske pröva att jobba så.

Forskningssammanställningar kan bidra på sätt som annan litteratur inte kan

När Lena Thornéus läser en systematisk översikt gör hon på liknande sätt som Stefan:
– Först skrollar jag igenom, tittar på avgränsningarna, och resultatet. Jag uppskattar resultatsammanställningar. Om något intresserar mig tittar jag på varifrån det kommer och spårar kanske undersökningen och läser den. Jag tittar också alltid på skillnader och likheter mellan olika studier. Men metodkapitlet tycker jag är lite kort.

Lena tycker att Skolforskningsinstitutets systematiska översikter är bra. Att de är så lätta att få tag på är också bra förstås tillägger hon, men hon håller sig alltid uppdaterad om vilka översikter som kommer ut och läser dem själv:
– Jag rekommenderar alla att tänka på vad en forskningssammanställning kan bidra med som inte annan litteratur kan: hur forskning fungerar, att få in forskningen i undervisningen. De är mer tillrättalagda än avhandlingar, med innehållet fint presenterat och serverat. Ändå är de inte så omfattande, utan ganska korta.

Viktigt att förmedla varför den svenska skolan ser ut som den gör

På Yrkeshögskolan utbildade Lena Thornéus studiehandledare i modersmål. Deras uppgift är att vara bryggan mellan språken och mellan kulturerna för de nyanlända, och de ska hjälpa eleverna att förstå vad som förväntas av dem i skolan innan de kan språket. Samtidigt ska studiehandledarna kommunicera till läraren vad eleverna kan, vill och tänker berättar Lena:
– De har inte någon lätt uppgift. Eleverna har olika studiebakgrund, och många har föräldrar som inte har någon större erfarenhet av den svenska skolkulturen. I andra skolkulturer är det vanligare att lärare förmedlar kunskap och att undervisning och prov ser annorlunda ut än här hos oss. Elevdemokrati är också viktig i svensk skola, vilket inte är lika viktigt i många andra skolkulturer. Det är väsentligt att studiehandledarna förstår varför svensk skola ser ut som den gör, att YH-eleverna får se att den bygger på forskning om vad som fungerar. De behöver veta hur vi har kommit fram till hur vi ska arbeta i skolan helt enkelt.

Lenas elever diskuterade mycket vad de läste i översikterna, till exempel olika klassrumssituationer i Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet. De pratade om sådant som vad språk- och kunskapsutvecklande undervisning är, vad skola, kunskap, och språk är. Vad innebär det att utgå från eleverna? Lena berättar:
– Det finns en resultattabell i Feedback i skrivundervisningen där det står att läraren kompromissar med eleven, det diskuterade mina blivande studiehandledare i modersmål mycket. Men de diskuterade också kunskap, var den kommer ifrån, hur den kommer till, och hur vi realiserar den i skolan. De behöver kunna sätta ord på allt det för att kunna förklara för elever och föräldrar.

En genre som behöver bli presenterad

Den översikt från Skolforskningsinstitutet som Lena Thornéus har använt mest är Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap. Hon fångas av titlarna men Individanpassad vuxenutbildning – med fokus på digitala verktyg tycker hon inte helt och hållet lever upp till sitt namn:
– Rubriken är väldigt bred och blir därför lite otydlig. Digitala verktyg kan vara många olika saker, individanpassning är ett brett begrepp och vuxenutbildning är en väldigt stor bransch. Det var svårt att förstå vad den skulle handla om. Det är lite för lite om sfi kan jag tycka, men ni har tagit upp komvux, blandat lärande och flexibelt lärande.

Lena har även använt Feedback i skrivundervisningen i sin roll som YH-lärare, men använder översikterna alltid som perifer – och inte som central litteratur. Eleverna behöver förstå att en forskningssammanställning inte är en lärobok menar hon, och hon presenterar alltid genren för eleverna:
– Det är viktigt att prata om hur en forskningssammanställning är gjord. Vad är en systematisk översikt? Hur tas den fram? Att poängtera att den ger en inblick i forskningen, att man får en snabb överblick, och att man kan tro på resultaten. Forskningssammanställningar bidrar genom att de stödjer sig på forskning, och jag hjälper eleverna att sätta resultaten i sitt sammanhang – så att de ska få användning av resultaten i sina yrkesliv.

Foto: Alex o Martin Photographers, Scandinav Bildbyrå