Hur ska man veta vad forskningen säger?

I rapporten har vi strukturerat diskussionerna om vad vetenskaplig kunskap är och hur den skapas i tre olika nivåer. Studiers kunskapsintresse – vad studierna kan erbjuda kunskap om – hänger samman med vilka metoder man använder i studierna och de specifika utgångspunkter och förutsättningar som olika metoder är förbundna med.

Vetenskaplig kunskap i tre nivåer:

1. Studiers kunskapsintresse.
2. Studiers olika metoder för att fånga kunskapsintresset.
3. Utgångspunkter och förutsättningar i relation till olika metoder.

Diskussionsfrågor forskningslitteracitet

Här finns förslag på diskussionsfrågor som kan användas för att relatera rapportens diskussioner till den egna undervisningspraktiken.

• Behöver man ha kunskaper om studiers utgångspunkter? Varför, eller varför inte? Om ja, vid vilka tillfällen skulle sådan kunskap vara användbar i arbetet?
• Brukar ni – gemensamt eller enskilt – ta del av forskningsstudier som presenteras? I vilken form, på vilka forum? Dela med er av era erfarenheter och tips.
• Finns det behov av att öka forskningslitteraciteten i er verksamhet? Hur kan man arbeta med den frågan?
• I slutet beskrivs kunskap från forskning som ”…en källa till ’intelligent problemlösning’.”. Fundera över exempel från er egen verksamhet som skulle kunna belysas eller förbättras eller utvecklas med hjälp av forskningsresultat.
• Om ni har mer tid: I denna rapport beskriver vi studiers olika kunskapsintressen. Hitta exempel på studier med relevans för er verksamhet, som motsvarar de olika kunskapsintressena. Diskutera dem utifrån centrala begrepp för kvantitativa respektive kvalitativa kunskapsintressen. Lyft förtjänster såväl som kritik. Är studiens kunskapsanspråk rimliga?