Historisk förståelse

Varför är det här en viktig översikt?

– I den här översikten har vi sammanställt resultat från praktiknära forskning som studerat elevers utveckling av historisk förståelse i en klassrumskontext. Vi har framför allt varit intresserade av hur en sådan förståelse kan utvecklas i samspel med lärare i konkreta undervisningssituationer. Översiktens fokus på historisk förståelse motiveras av styrdokumentens intentioner, historiedidaktisk forskning och utmaningar som karakteriserar historieämnet.

– Elevers förmåga att förhålla sig till och analysera innehållet i historiska kunskaper är en nyckelförmåga som eleverna behöver utveckla för att nå upp till historieämnets olika målsättningar och utveckla ett kvalitativt historiemedvetande. Sammanställningen ger perspektiv på den egna undervisningen utifrån situationer som lärare kan känna igen sig och visar hur man kan hantera de utmaningar som uppstår i undervisningen.

I översikten diskuteras såväl konkreta metoder som övergripande arbetssätt som kan främja elevers historiska förståelse. Vilka är de centrala slutsatserna?

– Forskningen visar att oavsett om den planerade undervisningen bygger på föreläsningar, läromedel eller arbete med historiska källor, bör det finnas utrymme för såväl reproducerande som undersökande inslag. Det kan beskrivas som att det behövs en balans mellan innehållskunskaper och klassrumsdialog, mellan att etablera en historisk kontext och kritiskt frågeställande. I översikten lyfter vi fram fyra undervisningsstrategier som tillsammans kan bilda en utgångspunkt för historisk förståelse:

• Den historiska problemarenan kan beskrivas som tillämpning av historisk förståelse på en specifik händelse eller historiskt skeende. Här är den historiska kunskapen i centrum och syftet är att begripliggöra historien på dess egna villkor, inte att ta ställning utifrån nutida värderingar.
• Stabilisering av innehållet sätter fingret på hur viktigt det är att som lärare bidra med historisk kunskap, speciellt när elever genomför mer undersökande uppgifter. I exempelvis arbete med källor och historiska tolkningar behöver eleverna hjälp med att etablera en relevant historisk kontext utifrån kompletterande fakta och information.
• Omformulering är en dialogisk metod där lärare demonstrerar och stödjer elevers sätt att tolka eller tänka kring historiska problem. Metoden innebär att läraren hjälper eleven genom att sammanfatta och mer precist uttrycka elevens formulering, vilket kan överbrygga elevers svårigheter med att koppla mellan detaljkunskaper och förståelse för historiska sammanhang.
• Undervisningsförklaringar som strategi bygger på att vetenskapliga förklaringar av nödvändighet måste förenklas i skolsammanhang. Sådana förenklingar spelar en konstruktiv roll i kommunikationen och bidrar till att etablera en gemensam förståelse.

Ni tar också upp mer generella aspekter av undervisning som kan påverka elevers utveckling av historisk förståelse. Vad handlar det om?

– Historia som skolämne präglas av delvis konkurrerade målsättningar, där olika sätt att närma sig historiska fenomen och processer riskerar att flyta samman för eleverna. Resultaten visar dels att lärare bör vara explicita med om undervisningens syfte är att studera historia för sin egen skull eller för att belysa samtida frågor, dels att båda dessa målsättningar behöver bygga på kvalitativa historiska kunskaper.

– I jämförelser mellan olika arbetssätt tyder resultaten på att det kan vara viktigare att betona de undersökande inslagen snarare än att utgå ifrån den ifrågasatta dikotomin lärar- eller elevcentrerad undervisning. Historisk förståelse som lärandemål är, oavsett det övergripande arbetssättet, avhängig en tydlig lärarroll, utrymme för eleverna att närma sig innehållet på ett undersökande sätt, samt distinkta pedagogiska redskap som möjliggör interaktion och dialog.

– Diskussionen om olika arbetssätt och undersökande inslag knyter an till frågan om hur undervisningen konkret kan utformas för att stödja utvecklingen av analytiska förmågor. De studier som ingår i översikten visar att metoder där man arbetar med källor har potential att stödja elevers historiska förståelse, men att urvalet av källor och syftet med undervisningen måste vara väl genomtänkt.

Illustration: Ása Jóhannsdóttir