Kritiskt tänkande och källkritik

Varför är det här en viktig översikt?

Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande kring samhällsfrågor. Inte minst är det viktigt att elever lär sig att kritiskt granska information som de exempelvis hittar på nätet och där avsändaren har en egen agenda.

Det finns många som påpekar att detta är ett viktigt uppdrag för skolan. Desto svårare är det att hitta vetenskapliga studier som utforskar hur lärare egentligen ska utforma undervisningen i praktiken för att stärka elevernas kritiska tänkande och källkritik.

Den här översikten samlar sådan kunskap och vi hoppas att lärare kan använda översikten för att få inspiration för att utforma och utveckla undervisningen.

Kan du ge exempel på några resultat från översikten som lärare i samhällskunskap kan använda för att utforma undervisningen?

Först och främst tror jag det är viktigt att konstatera att elever både behöver tillägna sig ämneskunskaper och utveckla förmågor för att lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap. Lärare behöver observera hur eleverna reagerar på undervisningen och hjälpa dem att utveckla de förmågor som möjliggör ett kritiskt tänkande.

I de studier som ingår i översikten beskrivs kritiskt tänkande bestå av källkritisk förmåga, analytisk förmåga, självreflekterande förmåga och argumentationsförmåga. Att tänka kritiskt innebär alltså inte bara att kunna bedöma om information är tillförlitlig och trovärdig. Dessutom behöver elever kunna dra slutsatser utifrån informationen i olika källor och kunna reflektera över om deras slutsatser är rimliga. Slutligen handlar kritiskt tänkande om att kunna förklara, resonera och argumentera.

Studierna som ingår i översikten visar att lärare kan använda diskussionsbaserad, textbaserad och multimediabaserad undervisning för att hjälpa eleverna att utveckla dessa förmågor.

Ni beskriver ett antal aspekter i undervisningen som är speciellt betydelsefulla för att stärka elevers kritiska tänkande. Kan du säga något om dessa?

Forskningen som ingår i översikten pekar på att det är viktigt för lärare att leda undervisningen så att elever får det stöd de behöver. Stödstrukturer kan dock successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.

Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras. Men det kan också handla om att hjälpa eleverna med ändamålsenliga och genomtänkta frågor för att utveckla sina resonemang.

Lärare har en viktig roll att välja det innehåll som elever ska arbeta med. Inte minst eget arbete med information från internet kan innebära en utmaning för eleverna där de behöver stöd från lärare.