Läxor – en fråga om både lärande och likvärdighet

Jöran Petersson som är docent vid Malmö universitet var med och tog fram Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställning Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande – lärares arbetssätt inför, under och efter läxan. Här ställer vi några frågor till honom om läxor.

I forskningssammanställningen, hur definierar ni en läxa?

Forskningslitteraturen definierar läxa som en skoluppgift som ska göras åtminstone utanför lektionstid, och ofta utanför skoltid, säger Jöran:
– Men den kan göras på tid som är till för läxhjälp, oavsett om det är läxhjälp som är ordnad av skolan eller av någon annan, som av fritidsgårdar till exempel.

Vad innebär läxor med likvärdiga förutsättningar för lärande?

Det är en svår och allmän fråga som hör ihop med skolans kompensatoriska uppdrag menar Jöran:
– Skolan ska kompensera för elevens hemförhållanden, eftersom föräldrar har olika kunskaper, erfarenheter och tid. Den ska också kompensera för olika språkkunskaper, och för att en del elever behöver mer tid. Läxor ska ge likvärdighet och bortse från elevernas olika intressen. Därför bör en läxa inte vara beroende av föräldrarna. Ingen utanför skolan ska behöva träda in i en lärarroll för att eleverna ska kunna göra sin läxa.

Vilken roll kan hemmet spela vid läxor?

Jöran betonar att om läxan kräver hjälplärare hemma så bidrar läxan till att minska likvärdigheten i stället för att vara kompensatorisk:
– En läxa ska bara kräva arbetsro, plats och tid. I en del studier nämns att läxor ofta ses som en träning i ansvar och eget initiativ även om barn i tidiga skolår kanske ännu inte är mogna för att på egen hand ha hela detta ansvar. Här kan föräldrarna stödja med en lugn vrå och tid och tillfälle att göra läxan. Ibland kanske det passar att både föräldern och barnet sitter samtidigt vid köksbordet och gör varsin sak, så att barnet kan ha föräldern som föredöme i att sitta stilla och läsa eller skriva något under läxstunden. Däremot är det inte bra om föräldrarna tjatar. Det kan skapa en negativ attityd mot läxor som förstärks med tiden.

Varför är det viktigt att lärarna är uppmärksamma på sina egna antaganden om och förväntningar på eleverna?

Det gäller lärarens roll generellt påpekar Jöran:
– Lärare ser vanligen eleverna som individer, men forskningslitteraturen fann att ibland är det viktigt att tänka över eventuella egna könsstereotypa förväntningar om ansvar för sin läxläsning och eventuella fördomar överhuvudtaget. Detta gäller ju inte bara läxor utan alla sammanhang i skolan förstås.

Vad är viktigt för läraren att tänka på vid planeringen av läxor?

Det är viktigt att läraren tänker igenom hur eleverna ska arbeta och hur läraren själv ska utvärdera och följa upp läxan börjar Jöran och fortsätter:
– Vad vill eleverna göra, och vad vill de inte göra? Forskningslitteraturen tar upp vikten av att läxorna faktiskt blir gjorda. Det främjas dels av att läxor gärna får vara någorlunda trevliga. Det är också viktigt att följa upp läxan genom återkoppling eftersom eleverna annars kan börja strunta i att göra läxorna.

Vilka syften har läxor?

Jöran berättar att det finns olika sorters läxor:
– Några studier jämförde olika sorters läxor: repetition, förberedelse och fördjupning. Repetera kan till exempel vara att förhöra sig själv på multiplikation och glosor man lärt sig i skolan. Fördjupningsläxa kan exempelvis vara att lösa matematikproblem med multiplikationsinnehåll, eller skriva korta meningar med de glosor som man just lärt sig. Förberedelseläxa kan vara att läsa en berättande text eller se en lärandefilm. Eller att hemma pröva några saker för att därefter i skolan snabbt kunna komma till fördjupning.

– I översikten finns en studie som fann att för högstadieelever som hade läxor i matematik var det fördjupningsläxan som gav bäst effekt på lärandet jämfört med andra typer av matematikläxor. Men det kan finnas ett visst motstånd från eleverna, eftersom fördjupningsläxor kräver mer arbetsdisciplin än repetitionsläxor.

Kan du berätta om samarbetsläxor?

Forskningssammanställningen visar att samarbetsläxor ofta fungerar väl oavsett vilka resurser som eleverna har i hemmet. Jöran tar upp några exempel:
– Samarbetsläxor är bra, läxor som ska göras tillsammans med vuxna eller syskon till exempel. De gynnar samarbetet mellan hem och skola. Att läxan ska kunna genomföras oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå och språkkunskaper, och att ingen ska behöva vara hjälplärare är det allra viktigaste.

– Några studier beskriver samarbetsläxor där eleverna intervjuar andra familjemedlemmar. Här bör man som lärare tänka på att frågorna som eleverna ska ställa hemma inte bör vara för närgående, det visade en studie som ingår i översikten. Läraren behöver vara lyhörd, och precis som i andra sammanhang är det viktigt att läraren känner sina elever och följer upp läxorna. I forskningssammanställningens resultatkapitel finns bra exempel på hur man kan hantera läxor i mer problematiska situationer, som att omvänt klassrum kan fungera bra för frånvarande och lågpresterande elever.