Övergripande syfte
Översikten avser att sammanställa forskning som ger lärare kunskap om hur fysikundervisningen kan utvecklas och bedrivas för att skapa förutsättningar för elevers lärande i och om fysik. Översikten vänder sig till lärare som undervisar på högstadiet och i gymnasieskolan.
Bakgrund
Undervisning i fysik syftar till att eleverna ska utveckla intresse och förståelse för fysikaliska fenomen och företeelser i världen runt oss. Fysikkunskaper är viktiga för att elever ska förstå och därmed kunna engagera sig i samhällsfrågor som rör energi, teknik och miljö.
Fysik i skolan upplevs ofta av elever som ett svårt, abstrakt och ointressant ämne. En rad studier visar att elever har svårt att tillägna sig de sätt att förstå och förklara fenomen i omvärlden som utvecklats inom området. Inte heller laborativt arbete tycks på ett självklart sätt bidra till en ökad förståelse av fysiken på ett meningsfullt sätt. Att fysiken kräver matematiska resonemang för att förstå och tolka fysikaliska fenomen, särskilt på gymnasienivå, kan göra fysiken mer svår och otillgänglig för eleverna. Det kan också vara svårt för dem att se kopplingen mellan kunskaperna i fysik och de fenomen som de möter i sin vardag, vilket kan bidra till bristande intresse hos eleverna.
Bristande kvalitet i undervisning är sannolikt en bidragande faktor till elevernas låga intresse och motivation för ämnet samt till försämrade kunskapsresultat. Fysikundervisningen tenderar att fokusera på faktakunskaper och på procedurer för att lösa fysikproblem. Detta är problematiskt då elevernas lärande därmed begränsas till utveckling av procedurell förståelse, på bekostnad av konceptuell förståelse.
En preliminär litteratursökning visar att forskning om undervisning och lärande i fysik bedrivs inom många olika områden. Den forskningen fokuserar bland annat på elevers förståelse och användning av fysikens abstrakta begrepp, representationer och deras roll i elevers lärande i fysik och problemlösning. Mot denna bakgrund har projektgruppen beslutat att avvakta med att specifikt inrikta och därmed avgränsa översikten. Sökningar och genomgång av sökresultat får visa vilka inriktningar och avgränsningar som är möjliga att göra.
Nuläge i projektet
Projektgrupp
Externa forskare
Lena Hansson, professor, Högskolan Kristianstad
Jesper Haglund, universitetslektor, Karlstads universitet
Från Skolforskningsinstitutet
Ilana Manneh, fil.dr, projektledare
Karolina Fredriksson Erson, fil.dr, biträdande projektledare
Emelie Stavholm, fil.dr, biträdande projektledare
Sara Eklöf, informationsspecialist
Catarina Melin, projektassistent
Uppdaterad: 2024-10-15 11:04