Vad gör vi, hur gör vi och varför gör vi det?

För att ta reda på mer om det har vi pratat med Cecilia Kozma som är föreståndare för Vetenskapens Hus i Stockholm, och Cecilia Ekstrand som är senior pedagog och programutvecklare på Tom Tits Experiment i Södertälje. Både på Vetenskapens Hus och på Tom Tits arbetar de mycket med att stödja och fortbilda lärare, till exempel för att underlätta för lärare att följa med i vad den senaste forskningen säger.

Få eleverna intresserade av naturvetenskapliga ämnen

Vetenskapens Hus är ett science education center som ägs av KTH och Stockholms universitet, och som har ett nära samarbete med Stockholms stad som är den största externa partnern. Cecilia Kozma berättar att grundtanken med Vetenskapens Hus är att öka kunskap och intresse inom naturvetenskap, teknik och matematik genom att skolorna kommer och upplever miljön, arbetar praktiskt – och träffar studenter från högskola och universitet vilka kan fungera som förebilder för skoleleverna:
– Vi är ett tjugotal forskare och lärare som arbetar med att utveckla verksamheten, och vi har en stor grupp timanställda studenter som arbetar som besöksledare. Det är de som handleder grupperna med elever som kommer till oss.

En resurs för skolorna inom naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling

Tom Tits är ett av Sveriges äldsta science center, och det är ett kommunägt bolag i Södertälje som även samarbetar med KTH. De använder interaktiva installationer och aktiviteter i sin öppna utställning, och majoriteten av de anställda som arbetar med lärande är legitimerade lärare. På Tom Tits arbetar de tillsammans med barn, unga och lärare från förskolan till universitetet berättar Cecilia Ekstrand:
– Ända sedan vi öppnade har vi arbetat med kompetensutveckling för lärare. Till exempel har vi under snart tio år systematiskt fortbildat personal inom förskolan i naturvetenskap och teknik. Vårt uppdrag för kommunen är att vara en resurs för skolan inom naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.

Att arbeta på vetenskaplig grund

Personalen på Vetenskapens Hus har arbetat aktivt med den systematiska översikten Laborationer i naturvetenskapsundervisningen. Först läste all fast personal översiktens sammanfattning, och så diskuterade de den. Därefter har de arbetat metodiskt med fördjupning i olika bitar under en termin. De har även träffats regelbundet och diskuterat om och hur det som står är direkt kopplat till arbetet med deras verksamhet. Cecilia Kozma påpekar att det är viktigt att arbeta på vetenskaplig grund:
– Vi måste fråga oss ”jobbar vi så här” när vi läser om vad forskningen visar. Skolforskningsinstitutets systematiska översikter är ett superbra sätt att komma åt forskningslitteratur. Allt är sammanställt och trevligt presenterat, och vi sparar tid på att slippa leta. Det är bra att de är skrivna på svenska, eftersom det är vårt arbetsspråk i skolan. Men det bästa med översikterna är att de är ett enkelt sätt att ta till sig forskning.

Hur mycket ska man kunna för att säga att man kan?

Cecilia Ekstrand tycker att Laborationer i naturvetenskapsundervisningen är bra läsning både för blivande och yrkesverksamma lärare som undervisar inom naturvetenskap och teknik:
– Även för oss som arbetar med informellt lärande och med kompetensutveckling av lärare är den värdefull eftersom den sammanfattar och kvalitetssäkrar aktuell forskning. Det är viktigt att vi stannar upp och frågar oss ”vad gör vi, hur gör vi och varför gör vi det”. Det är nödvändigt för att vi ska kunna kvalitetssäkra vårt arbete. De systematiska forskningsöversikterna ger oss ett gemensamt språk för de här diskussionerna, och de hjälper oss att hålla oss uppdaterade om forskningen som den vetenskapliga grunden i undervisningen ska vara baserad på. En väsentlig aspekt är också överblicken vi får, där små studier kan få mer tyngd än de skulle ha om de stod ensamma. Översikten Laborationer i naturvetenskapsundervisningen är så lättläst som en sådan här systematisk genomlysning av forskning kan vara, men det är ändå inte en lättläst typ av litteratur. Jag läser själv gärna mer visuella sammanställningar. Därför är det extra bra att översikten inte är för lång. Det är en bra och sammanfattande skrift.

Stöd i att genomlysa sin undervisning

Cecilia Ekstrand tar upp att det snart kommer nya läroplaner, och att det då är dags att genomlysa sin undervisning igen. Hon tycker att det finns mycket bra material att använda i det arbetet:
– Vi delade ut Laborationer i naturvetenskapsundervisningen i arbetsgruppen och har använt den som stöd och inspiration. Lärare har ofta ett genuint intresse för sina ämnen men ont om tid, det är där vi kommer in och kan stötta dem. På Tom Tits driver vi egen förskola också, så nästa översikt arbetsgruppen ska fördjupa sig i tillsammans är så klart Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan. Den meningsfulla leken är så betydelsefull. Där kan man skapa engagemang för naturvetenskapliga frågor, koppla ihop kunskaper med varandra, hjälpa alla att relatera till naturvetenskapen. Det är bra att bevara nyfikenheten senare också, det livslånga informella lärandet är viktigt. Där är lärare enormt betydelsefulla för att eleverna ska få en bra grund att stå på, men lärandet behöver fortsätta hela livet. Alla människor har behov av naturvetenskap, för att kunna känna att de förstår och kan utöva sina demokratiska rättigheter och vara med och fatta beslut i samhället. Många vuxna är tyvärr ofta obekväma med naturvetenskap och teknik, det vill vi vara med och ändra på. Främst genom vårt arbete tillsammans med förskolor, skolor och lärare.

Att reflektera över vad man gör skapar kvalitet

Ska man kunna utveckla sin undervisning och arbeta med kvalitet måste man stanna upp och tänka, läsa, diskutera och reflektera påpekar Cecilia Kozma på Vetenskapens Hus:
– Man behöver titta på lärprocesserna. Jag har i det arbetet använt flera systematiska översikter från Skolforskningsinstitutet, men jag brukar främst läsa de översikter som knyter an till naturvetenskap, och har till exempel arbetat med Digitala lärresurser i matematikundervisningen en del. Vi har en fokusgrupp som arbetar med nyanlända. I arbetet med att göra aktiviteter tillgängliga för ungdomar som inte har svenska som första språk planerar de att använda Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap. Själv planerar jag att titta på Lärarens roll när elever arbetar undersökande och Effekter av lärares vägledning när elever gör undersökningar – naturvetenskap och matematik som jag just fått tips om, där ni på Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar en forskningsöversikt som redan finns, med fokus på undervisning här i Sverige.

Tydliga samband mellan sammanfattningen och innehållet

Båda uppskattar de det starka sambandet mellan delarna i sammanfattningen och delarna i hela översikten Laborationer i naturvetenskapsundervisningen. Cecilia Kozma berättar:
– Jag kikar igenom innehållsförteckningen först för att få veta vad som finns, sedan sammanfattningen, och sedan letar jag upp de delar som intresserar mig mest. Ofta tittar jag på olika ämnen, åldrar och indelningar i resultaten.

Cecilia Ekstrand tillägger:
– Det är bra att det är så lätt att dela upp läsningen. Först kan man läsa översiktligt, sedan fördjupa sig i olika delar. Att sammanfattningen ligger först bland kapitlen är utmärkt. Den gör att även de som inte hinner läsa allt kan hinna förbereda sig för diskussioner. Det är också lätt att hämta tips i översikten om studier att läsa mer i.

Bildtext: På Vetenskapens Hus kan elever studera olika celler i mikroskop och ta bilder av dem med sin mobiltelefon. Foto: Vetenskapens Hus.