Lärare diskuterar laborationer och deras syften
Vi ville veta mer om hur den systematiska översikten Laborationer i naturvetenskapsundervisningen används i arbetet med att stötta lärare. Därför pratade vi med en biträdande rektor, och med en koordinator för ett regionalt lärarnätverk.
Werner Gerholm är biträdande rektor för det naturvetenskapliga programmet på Nacka gymnasium. I botten är han lärare i matematik och samhällskunskap, och har en forskarutbildning i matematikämnets didaktik. Tomas Jonsson är gymnasielärare i matematik och kemi, och arbetar med lärarfortbildning på Teknikens hus i Luleå. Han är också koordinator för Norrbottens regionala lärarnätverk RegTek.
En tillgång i arbetet som lärare
Tomas tycker att Skolforskningsinstitutets systematiska översikter är en fantastisk tillgång:
– Det är lättillgängliga bra sammanställningar, och det är tryggt att ha vetenskaplig grund inom räckhåll.
Werner håller med om att sammanställningarna är bra och tillägger:
– Det är väldigt tacksamt att få forskning sammanställd och serverad. På skolan har vi inte tid och inte erfarenheter att själva sammanställa forskningsresultat, ja inte resurser som tillgängliga databaser och kunskaper om att formulera rätt sökfraser heller.
Skolforskningsinstitutets definitioner av nyckelbegrepp för att tala om forskning är en annan sak som Tomas vill lyfta som något väldigt positivt. Han menar att en del av det som översikterna bidrar med är ett gemensamt språk för att tala om forskning och undervisning.
Uppskattade diskussioner
På Werners skola har han varit med och diskuterat framför allt Digitala lärresurser i matematikundervisningen, men även Klassrumsdialog i matematikundervisningen:
– Vi hade väldigt spännande diskussioner i ämnesgruppen. Det blev en bättre abstraktionsnivå när man kunde utgå från forskningen, i kombination med sin egen vardag. I början läste och pratade vi mer fritt, men numera systematiserar vi vårt kollegiala utvecklingsarbete lite mer. Planen för hur vi ska arbeta med Laborationer i naturvetenskapsundervisningen har vi tagit fram tillsammans.
Vid ett tidigare tillfälle bjöd lärarnätverket RegTek in Skolforskningsinstitutet för att prata om översikterna Digitala resurser i matematikundervisningen och Feedback i skrivundervisningen på en workshop för lärare. Tomas berättar:
– Det var väldigt uppskattat, och en stor uppslutning av lärare. Jag hoppas att det blir tillfälle för er att komma tillbaka och göra om samma sak med andra systematiska översikter. Det blev intressanta diskussioner, och lärarna tog med sig översikterna tillbaka till sina skolor för att prata vidare.
Kollegialt lärande
Det roligaste med att vara biträdande rektor tycker Werner är just möjligheten få bidra till ungdomars utbildning på ett mer övergripande sätt:
– Mitt arbete är varierande, och genom att jag kan vara med och planera för att höja det kollegiala lärandet får jag påverka hela utbildningens kvalitet. Jag får också förbättra lärarnas situation och möjliggöra utveckling, till exempel med hjälp av systematiska översikter.
Kommunerna i Norrbotten har egna lärarnätverk, som har en eller två representanter i det regionala lärarnätverket RegTek berättar Tomas:
– En självklar del av samarbetet är förstås det kollegiala lärandet, till exempel med hjälp av systematiska översikter. Men vi skapar också gemensamt arbetsmaterial och ger kontinuerligt kostnadsfria fortbildningar till lärarna i kommunerna som är med i RegTek.
Kunskaper och erfarenheter
Varje termin läser lärarna i nätverket RegTek en forskningsrapport som de diskuterar i en workshop, som en del av det kollegiala lärandet. Den här terminen läser de Laborationer i naturvetenskapsundervisningen berättar Tomas:
– Det har varit ett bra gensvar bland lärarna. De upplever att de har fått tillgång till aktuell forskning inom deras eget arbetsområde, och att de efter diskussionerna själva kan använda de nya forskningsrönen praktiskt.
Tomas vill gärna trycka på att det är viktigt att nå ut till alla lärare i nätverket och ge dem tillgång till ny forskning:
– Systematiska översikter ger tyngd och trygghet i arbetet med att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningen. De är inte pekpinnar utan en tillgång, och jag vill gärna att lärarna ska se att översikterna tar hänsyn till att läraryrket är så komplext – att de lyfter hur viktig lärarnas erfarenhet är
En bank med laborationer
Alla lärare i naturvetenskapliga ämnen har fått Laborationer i naturvetenskapsundervisningen och läser den för kollegialt lärande säger Werner:
– Lärarna uppskattade den och menar att de fick flera aha-upplevelser, som det här med att arbeta med olika syften med laborationerna olika gånger och inte alla syften varje gång, och att tänka i öppna, guidade och bekräftande laborationer. De är försiktigt positiva och har diskuterat vad som är nytt, och hur resultaten kan ge nya möjligheter till att höja nivån på utbildningen.
Werner berättar att lärarna säger att de har haft många nya och bra diskussioner om hur arbetet ska fungera, och att de ser flera gemensamma aspekter för alla naturvetenskapliga ämnen när det gäller laborationer:
– Lärarna pratar ihop sig över ämnesgränserna och har börjat bygga upp en bank av laborationer inom varje ämne. Laborationerna ska ha olika nivåer och fokus, och olika syften. Genom att lärarna sedan samarbetar kan de kombinera så att eleverna får träna olika färdigheter i laborationerna inom de olika naturvetenskapliga ämnena. Vi kommer även att använda översikten för att diskutera bedömningsaspekter och utveckla en metod för att på ett bättre och mer pålitligt sätt integrera det experimentella arbetet i betygsbedömningen.
Sammanfattar och kommenterar
Både Tomas och Werner avser att även bekanta sig mer med rapportserien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar. I serien skriver vi om systematiska översikter som andra forskningsinstitut tagit fram, för att tillgängliggöra de forskningsresultaten för förskollärare och lärare i den svenska skolan. Det två första handlar om lärares roll när elever arbetar undersökande i naturvetenskap och matematik.
Bildtext: En apelsinsynt – nudda vid apelsinerna så hörs musik.
Foto: Tomas Jonsson
Uppdaterad: 2023-02-24 14:00