Med hjälp av ledarskapet i klassrummet kan lärare ta sig an den komplexa uppgiften att skapa en utvecklande klassrumsmiljö som gynnar lärandet. Studiero innebär på en övergripande nivå att det finns goda förutsättningar för elevers utveckling och lärande. I den systematiska forskningssammanställningen Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap skriver vi om vad forskningen kommit fram till om hur studiero kan fungera.
Under arbetet med forskningssammanställningen granskades den av två lärare som här berättar om sina intryck. Katarina Fornell är lärare i matematik, biologi, fysik, kemi och teknik och är förstelärare för årskurs 7–9 vid Apelgårdsskolan i Malmö. Johanna Karlsson är rektor på Vrena friskola i Vrena som ligger i Nyköpings kommun, men arbetade vid den här granskningen som lärare i träslöjd och engelska på en annan skola, där hon var förstelärare i årskurs 4–6 i flera år.
Fokus på det lärarna kan påverka
Johanna tycker att forskningssammanställningen är lätt att ta till sig och att den har ett bra format:
– Det är bra att sammanställningen zoomar in på förebyggandet, att den handlar om det som lärarna kan påverka. Rapporten förtjänar uppmärksamhet i sin helhet, och den är lätt att läsa. Jag uppskattar särskilt punktuppställningarna som sammanfattar varje del av resultatkapitlet, de underlättar för mig att få en överblick över resultaten. För att åstadkomma studiero är det mycket som ska fungera samtidigt.
Materialet i sammanställningen är genomarbetat och hjälper henne att få en bredare syn på studiero menar Johanna som vill uppmärksamma skolforskning i kollegiet:
– Studiero är ett ämne som berör alla lärare, och det är bra när forskningsresultaten inom ett område kommer eleverna till godo.
Nyttigt att se på sig själv utifrån
När Katarina jobbar med eleverna i klassrummet har hon inte så mycket utrymme för att reflektera säger hon. Om eleverna är ofokuserade åtgärdar hon det utan att hinna tänka särskilt på hur hon gör. Hon har många års vana och tycker inte att resultaten i forskningssammanställningen om studiero var överraskande. Men hon hade heller inga förväntningar på resultaten:
– Det går alltid upp och ner i ett klassrum, och det inkluderar inflytande utifrån också, som exempelvis att eleverna påverkas av att det är första dagen efter ett lov. Men det är väldigt nyttigt att läsa om skolforskning och med hjälp av resultaten se på sig själv utifrån.
Det är intressant med en forskningssammanställning över så många studier även om det är mycket amerikanska miljöer och en hel del ganska unga elever menar Katarina:
– Resultaten bekräftar vad min erfarenhet säger är viktigt. Som att lära känna sina elever, skapa positiva relationer, och vara lyhörd för vad eleverna säger och inte säger. Ta hänsyn till elevernas önskemål och variera undervisningssättet. Och låta eleverna känna sig delaktiga.
Olika aspekter på lärarens uppgift
Johannas erfarenheter av undervisning, och resultaten i forskningssammanställningen om studiero, skiljer sig inte så mycket säger hon. Hon känner igen mycket från sin vardag:
– Som ny hade jag kanske tänkt om ett par saker att så är det väl inte. Men som erfaren lärare har jag sett att jag måste anpassa mig efter gruppen och de olika klassrumskulturerna. Det är bra att det finns forskning som ser det här; det lyfter upp att det är något som är viktigt.
Det är intressant att forskningssammanställningen styrker att en lärare behöver ha flera kompetenser för att kunna främja studiero i ett klassrum menar Johanna:
– Forskningssammanställningen om studiero tar upp att lärare ska såväl undervisa som leda och skapa goda relationer. Det ställer krav på att ledningen i skolan ger reflektionstid och utrymme för lärarna att lyfta perspektivet. Då är forskningssammanställningen bra att använda, i den kollegiala diskussionen. Att observera och analysera, och ta stöd av sammanställningen i det arbetet.
Relationer har stor betydelse
Katarina tycker att det är bra att sammanställningen lyfter hur viktigt det är med relationer. Hon vill kunna elevernas namn, uttala namnen rätt och visa att deras närvaro räknas:
– Eleverna ska veta att de är sedda och att jag vill att det ska gå bra för dem. Jag går runt i klassrummet och ger positiv pepp. Det är viktigt att ha höga förväntningar på eleverna och låta dem veta att man har det – och att ge positiv feedback. Genom att kontakta föräldrarna och ge även dem positiv feedback när det går bra för eleverna, skapar jag bra relationer med dem också. Det är så enkelt att skicka ett sms, och man gör deras dag lite bättre.
För att motivera eleverna och ta med dem till miljöer utanför skolan brukar hon använda externa samarbetsaktörer i undervisningen, gärna med någon form av tävlingsinslag. Men en sak hon vill lyfta, som en särskilt betydelsefull faktor för relationsskapande, är schemaläggningen:
– Det är viktigt att schemat skapar tillfällen till att prata. Att eleverna och lärarna inte behöver rusa mellan lektionerna, utan att det finns tid för det viktiga relationsskapandet.
Pröva nytt
Ett arbetssätt som forskningssammanställningen tar upp är att låta eleverna skriva snabba svar på exempelvis en whiteboard. Det har flera av Katarinas lärarkollegor som har yngre elever prövat. Själv har hon provat att använda en digital variant:
– Det var roligt och enkelt att genomföra. Jag ställde tre korta frågor om läsförståelse i matte. Eleverna använde en kod som jag skrev på tavlan. Testet gav mig en snabb uppfattning om ifall det vi arbetat med hade gått fram, och gav mig möjlighet att fånga upp fler elever i behov av extra stöttning med pågående arbetsområde. Eleverna bad dessutom om att få göra om testet efter lektionen. Det fick de förstås gärna.
Johanna är nyfiken på de program som finns för att främja studiero och lyfter att det är intressant att det inte finns forskning på långvariga resultat av sådana program:
– Det är bra att det nämns i forskningssammanställningen att forskningen inte undersökt resultaten på längre sikt. Annars är det lätt att falla för det säljarna av programmen säger.
Nyfikenhet på forskning och på Skolforskningsportalen
Den här forskningssammanställningen om studiero hade Johanna velat läsa när hon var nyutbildad säger hon. Hon tycker att läsningen har gett mersmak. I nästa steg planerar hon att läsa både En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa och Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan. Johanna tipsar:
– Använd skolforskningsportalen.se, där finns mycket bra material. Diskussionsfrågorna är mycket bra. Hela forskningssammanställningen om studiero är lättillgänglig, men jag brukar särskilt lyfta figur 2 på sidan 41, tillsammans med slutsatserna och diskussionen.
Katarina tycker om att arbeta ämnesövergripande och vill sprida information bland de lärare hon arbetar med om hur tillgänglig skolforskning kan vara:
– Jag ska fortsätta att titta på Skolforskningsinstitutets material och använda Skolforskningsportalen. Just nu är jag mest nyfiken på podden om animerad kemi.
Bildtext: I forskningssammanställningen definierar vi att målet med studiero är att ett lärande ska kunna ske. Då behöver det finnas förutsättningar för en positiv klassrumsmiljö där eleverna kan fokusera och arbeta med det som läraren avsett. Ibland innebär det att eleverna sitter tysta och stilla och jobbar, som här på Apelgårdsskolan. Men det kan även ske ett lärande i en miljö som utifrån ser ganska orolig ut men där eleverna har möjlighet till utveckling och lärande.
Foto: Katarina Fornell
