För att kunna agera och påverka behöver elever lära sig att tänka om samhället och förstå hur det fungerar säger Cecilia Arensmeier, docent i statskunskap vid Örebro universitet.
Vi intervjuar Cecilia som är en av forskarna som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap. Hon intresserar sig i sin forskning bland annat för medborgarutbildning och utbildningspolitik. Cecilia Arensmeier undervisar också på ämneslärarutbildningen i samhällskunskap.
Varför är det viktigt att elever lär sig tänka kritiskt?
Kärnan i det samhällsvetenskapliga fältet är att kunna förstå samhället och tänka om det, menar Cecilia:
– Samhällsvetenskap är komplext eftersom ingenting går att renodla på det sätt som kan vara möjligt i naturvetenskap, utan alla parametrar går in i varandra. Det vi uppfattar påverkas också av att vi är en del av samhället, av det vi observerar och försöker förstå. Samhället är dessutom föränderligt och påverkbart. Det gör att vi kan behöva ompröva oss själva och tänka kritiskt. Det kritiska tänkandet är därför på sätt och vis kärnan i det samhällsvetenskapliga fältet, nödvändigt för att både förstå och kunna vara med och utveckla samhället. En del av det kritiska tänkandet är att kunna urskilja samband, en annan aspekt är källkritik.
Vad innebär det att tänka kritiskt?
Det finns förstås inte bara en enda definition av ett begrepp som kritiskt tänkande, och den exakta innebörden kan alltid diskuteras, säger Cecilia:
– Men i översikten fokuserar vi på aspekter som att tolka, granska och värdera information om samhällsfrågor, och på att kunna urskilja och förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband. Samhällsvetenskap handlar alltid om flera saker samtidigt, och kontexten har alltid betydelse. Att träna upp sitt kritiska tänkande i samhällskunskap handlar om att bli bättre på att orientera sig i den här komplexiteten. Även frågan om hur man lär är komplex. Det går sällan att säga att något sätt att undervisa på är entydigt viktigare eller bättre, och vad forskningen finner beror också på vad den undersöker. De studier som är med i översikten berör på olika sätt elevers källkritiska, analytiska och självreflekterande förmågor, samt deras argumentationsförmåga. I den systematiska översikten redogör vi för arbetssätt som har fungerat bra i de kontexter där de studerats, vilket tyder på att det verkar finnas något i dem som är värt att pröva även i andra sammanhang.
I översikten uppmärksammar ni tre huvudtyper av undervisning – diskussionsbaserad, textbaserad och multimediabaserad – kan du berätta varför?
– Indelningen kan ses som analytisk, ett sätt att ordna den forskning som sök- och urvalsprocessen ringat in. Eftersom samhällskunskap på flera sätt är ett prat- och diskussionsämne är det inte konstigt att diskussionsbaserad undervisning ingår. Och att multimediabaserad undervisning framstår som användbar är inte heller så överraskande. Från min horisont är det därför mest intressant att textbaserade arbetssätt också faller ut som givande. Diskussioner kan engagera, men är mer flyktiga och oordnade. För att utveckla tänkandet om samhället behöver eleverna också ha makten över språket, vilket kräver att de får interagera med text. Begreppsapparaten i texter är ofta djupare, med fler nyanser, och texter går att återvända till flera gånger. För att utveckla språket om samhället är det alltså viktigt att inte glömma att arbeta med text – både att läsa och skriva, även om det är ett långsammare och mer eftertänksamt medium. Eller just för att det är det.
Översikten tar upp lärarledning, innehåll och stödstrukturer som viktiga verktyg i undervisningen om kritiskt tänkande och källkritik?
– Det är viktigt att det finns en tydlig plan och att läraren leder arbetet, leder diskussioner, noga väljer material, och ger konkret stöd vid arbetsuppgifter. Just att närvara i lärandesituationen är viktigt. Det kan av andra skäl vara bra att ge eleverna mycket utrymme att vara aktiva och välja fritt. Men för att utveckla det kritiska tänkandet om samhället, den analytiska förmågan – för det lärandet behöver läraren styra ganska mycket. Valet av material är ett exempel. Om eleverna själva ska kunna söka material på ett bra sätt krävs både kunskaper om ämnet och om informationssökning. Dessutom tar det mycket tid. Att förlita sig på eleverna för att få fram material kan därför bli både ineffektivt och riskfyllt – det är svår att på förhand veta var eleverna landar. Vill vi utveckla det analytiska och kritiska tänkandet kan det vara mycket bättre att läraren strategiskt väljer ut texter och annat material. Konkreta stödstrukturer är också viktiga i början, till exempel för hur information kan värderas på ett systematiskt sätt. De kan sedan tas bort efter hand.
Vad tycker du är viktigt att tänka på när man läser översikten?
– Jag tycker att det är viktigt att vara ödmjuk inför vad sådana här studier kan säga och inte. Studien vilar på den forskning som finns och som vår sökning och våra urvalskriterier har ringat in. En viktig begränsning i en översikt som den här är begreppsapparaten, där olika språk använder olika begrepp för samma sak. Ämnesområdet samhällskunskap ingår i många skolkontexter, men det organiseras och benämns på olika sätt, så det är inte helt lätt att hitta alla relevanta undersökningar. Kritiskt tänkande har också en vid innebörd, och det är uppenbart att begreppet används i många studier. Våra sökningar har därför till en början fångat ganska mycket som med våra utgångspunkter varit ointressant. Vi har satt upp kriterier för vad som sedan tagits med och vad som sorterats bort. Det ska man komma ihåg när man läser, dessutom att det givetvis finns många sätt att arbeta som inte alls är studerade av forskare. Varje studie som sedan ingår är i sig också ganska liten, och har sina begränsningar. Man får heller inte glömma att man alltid måste anpassa all undervisning efter eleverna och den kontext man är verksam i. Det som fungerat på ett ställe går inte alltid att flytta till ett annat. Sådant som sociala sammanhang, klassrumssituationer, kulturer och ländernas undervisningssystem påverkar alltid. Den som blir särskilt intresserad av någon studie gör därför klokt i att titta närmare på var och hur den är utförd, och hur resultaten har tolkats. Gå till ursprunget och anpassa sedan upplägget till den kontext du är verksam i.
Vad tycker du är det viktigaste den här översikten har att säga?
– Hur viktigt det är med undervisning som stegvis utvecklar ett självständigt, kritiskt tänkande, som innebär att eleverna kan orientera sig i samhället och analysera samhällsfrågor. En god förståelse för hur samhället är uppbyggt ökar också möjligheterna att påverka det. Att prata och diskutera, och att använda medier av olika slag kan vara gynnsamt. Men den långsamma och tröga texten är också viktig. Samhällskunskapsundervisning får inte prioritera bort text, läsning och skrivande – mötet med det abstrakta språket, med begrepp, perspektiv, nyanser och krångligheter.
